Åhhhh vad härligt det med är med julstämning!

Det trodde jag aldrig jag skulle säga i julas! Då stod julen upp en i halsen och man ville aldrig att det ska bli jul igen!

Men nu.. .nu längtar jag!

Dofterna blandar sig med stämningen... alla ljus.... snön(som sakta men säkert håller på att smälta bort i Stockholm, till min förträtt)... barnen som myser runt.... ja ja, lite stressade föräldrar finns ju också som springer runt på stan, men de lär också komma in i mysstämningen!

Det är nog väldigt få dofter som slår glögg-doften som härligt blandar sig med pepparkaksdoften, jo kanske en doft av sommaräng eller skärgårdens salta havsdoft.

Men jag skulle nog inte överleva vintern om det inte var för julen!

Så, julmarknaden i Gamla Stan är i full rulle! Brända manldar överallt! GOTT!

På lördag öppnar Skansen även sin julmarknad och Konstfack har också julmarkand!

Länge leve mångfalden!

Så himla härligt när stan lever upp!

Åh nu är jag i julstämning och skulle kunna krama hela världen :-)

En varm tanke vill jag skicka till alla de dödsoffers familjer i Indien. Den här julen lär aldrig bli någon annan jul!

Må ni kunna sluta fred med er förlust!

Det finns inget våld mot civila som går att rättfärdiga.... på inga sätt!

När jag vaknade imorse och skulle till Sveriges Radio för intervju såg jag vad som hänt i Indien under gårdagens kväll.

Det högg till hjärtat på en gång!

Jag slog på min dator och tittade på BBC:s sändning om det som hänt.

Jag såg på skräckslagna människoansikten.

Röken.

Elden.

Jag kände doften av död, medan jag satt vid mitt köksbord i Tumba. En mycket tidig torsdag morgon.

Det tog mig inte många sekunder, jag var i Bagdad. Jag hörde hur ambulansbilar och polisbilar körde allt de kunde, det oväsen som dessa bilar brukar föra när nåt hemskt har hänt.

Jag såg framför mig hur människor hjälpte till att få ut de överlevande. Hur vanliga människor blev nerblodade av de dödes sår, hur de skadade skrek efter hjälp.

Jag var där. På 2 sekunder.

Det finns inte någon sak, politik kamp eller befrielseaktion som är så ädel att den kan rättfärdiga dödandet av oskyldiga människor. Det finns ingen religion, ingen nation, ingen politisk ledare som kan rättfärdiga dödandet av vanliga människor. Inte ovanliga människor för den delen heller.

Vi har en enorm uppgift framför oss. Att bearbeta fundamentalismen. I alla dess former. Fundamentalism är inte knuten till ett land, ett folk, en religion eller en stat. Det är ett socio-politiskt fenomen och alla frihetsälskande människor måste stå emot. Grunden till fundametalism är okunnighet och rädsla, hopplöshet och fattigdom. Vi måste alla, med gemensamma krafter, stå emot.

Först måste vi börja med oss själva! Vi får inte skrämmas av det som är annorlunda.

För det andra måste vi acceptera att människor, politik, ekonomi, bröllop, religioner - många saker är annorlunda. Vi måste skapa tolerans.

För det tredje måste vi säga ifrån när mörkets krafter försöker skrämma oss, så som sd eller Alqaida.

För det fjärde får vi aldrig tappa vår kritiska förmåga till händelser.

För det femte, det kanske viktigaste, får vi inte förlora vår frihet. Låt ingen annan tänka istället för dig! Låt ingen annan säga åt dig vad du ska tänka och tycka. Ta reda på saker och ting själv. Förlora aldrig din frihet!