Idag har jag besökt flera gymnasieskolor. Det har varit jätteintressant för min del med. Jag vet inte hur intressant ungdomarna tyckte det var att lyssna på mig medan jag talade om hur det är att bygga demokrati i Irak och vad som krävs för att demokrati inte dör.

Mitt under föreläsningarna ställde jag två frågor till eleverna:

1. Tror du på en bättre morgondag?

2. Tror du att du har makt över ditt liv?

Måste säga att jag blev både ledsen och glad.

På fråga ett svarade i genomsnitt 20 % av eleverna på att de trodde att utvecklingen går framåt, att morgondagen blir bättre - detta gjorde mig ledsen.

På fråga två svarade betydligt fler, ca. 70 % att de trodde på att de bestämde själva över utvecklingen i deras egna liv. Detta gjorde mig glad.

Enligt mitt sätt att resonera, jag kan ha fel men det händer inte så ofta!, så tror ungdomarna att de kan själva, de har egenmakt, men det är samhället - det som liggwer utanför deras egna kontroll som inte utvecklas åt det positiva hållet. Någonstans längs sitt unga liv har dessa ungdomar fått uppleva att oavsett vad du gör så går det åt ett enda håll. Det är ju beklagligt! Så ska det inte vara!

Om våra ungdomar, morgondagens ledare, morgondagens välfärds försörjare, inte tror att deras insats kan förändra, att det de gör märks inte - ja, då är demokratin illa ute!

Det är när vi människor slutar bry oss som hemska händelser som Förintelsen, Srebrenica eller Ruwanda hända. Det är när vi, du och du och jag är likgiltiga som dispoter får makt! Det är när vi tittar bort!

Detta är en varningsklocka för mig!

Vi måste verkligen pausa och lyssna efter: hur uppfattar våra ungdomar sig? Varför har de slutat tro på framtiden?

Jag vet samtidigt att det finns ett stort antal unga som är aktiva i både föreningsliv och politiska organisationer. Dessa måste ges än större utrymme i den politiska debatten för att införa ungdomsperspektivet i realpolitiken.

Sluta aldrig hoppas på en bättre morgondag! Det har aldrig, ALDRIG, varit bättre förr!

Nä, nu är jag så upprörd! Även om jag är positiv för ett turkiskt medlemskap! Men det som händer nu i Turkiet i och med rättegången den 19-12-2008 får faktiskt inte förekomma i en demokrati. Enligt Köpenhamnskriterierna har Turkiet åtagit sig att skydda sina minoriteter, införa demokrati, mänskliga rättigheter och individuella friheter skall respekteras. Detta har Turkiet under flera år och under flera händelser misslyckats att göra.

Jag har hela tiden varit positiv till ett turkiskt EU-medlemskap. jag har helt hållit med Centerparitets linje och den valplattform som ligger till grund för partiets kommande EU-mandat(3 st). Jag har sett på utvidningspolitikens transformativa värde mot demokrati som är utomordentligt demokratiseringsverktyg. Även om med vissa länder skyndade man alldeles för mycket med  men ändå, det har visat på väldigt positiva resultat.

Men Turkiet gör det inte lätt för någon som sätter människors lika värde, demokrati, implimintering av de mänskliga rättigheterna, frihet, öppenhet - ja, det blir inte lätt!

inte i hanteringen av kurdernas situation i landet. inte hellr när det gäller den kristna minoritetens situation heller.

Idag fick jag förmånen att träffa en delegation med representanter för olika kristna grupper från Mellanöstern och Turkiet, men framför allt Turkiet. Samtalet handlade om den stundande rättegången mot ett kloster i Midyat i Turkiet. Ett kloster som byggdes 397 e.k och de tillhörande landområden står som föremål för en konflikt som de lokala byherrarna gör anspråk på. många falska och helt irrelevanta argument framförs och den turkiska staten har accepterat detta.

Det är ingen hemlighet att dessa byherrar används i Turkiets bekämpning av PKK, byherrarna själva är kurder. Så man låter den etniska gruppen slåss mot varandra. Istället för att göra det enda rätta: att behandla alla lika, att kurder, kristna, kaukaser, ja u name it, lever sida vid sida och åtnjuter sina fulla rättigheter, så väl mänskliga som sociala, kulturella, politiska, ekonomiska, religiösa mm.

Jag tycker att det är väldigt positivt att Centerpartiets Kerstin Lundgren åker ner till Tukriet och bevakar rättegången på nära håll.

Fler politiker borde också åka ner!

Sen tycker jag att Carl Bildt kan göra sig mödan och ta och ringa sin motsvarighet i Turkiet och tala om att Sverige inte accepterar en sådan behandling av olika grupper.

På söndag hålls en demonstration i Södertälje. Jag vill uppmana alla ni som läser denna blogg att delta och visa ert stöd. Inte för att det handlar om kristna, turkar, kurder, muslimer eller what ever. Men att utsätta en folkgrupp för en sådan rättegång, klostret symboloserar ändå denna folkgrupp, och resultatet av rättegången kan få oanade konsekvenser i form av praxis i andra ärenden, så att man godtyckligt kan förvärva sig större landområden.

En uppmaning till Turkiet: ett land kan aldrig uppnå sin högsta potential om inte ens befolkning känner sig skyddade av den statliga makten och att rättigheterna tillkommer varje medborgare oavsett religion, etnisk tillhörighet, språk, färg, sexuell läggning. Det är så man lyckats skapa en fungerande demokrati i t.ex Sverige även om vi har mycket kvar att göra. Turkiets politik påminner skrämmande mycket om den nationalistiska propagandan som sd kör med i Sverige. Så, se upp kära svenska medborgare! Stödjer man sd är utgången given: ett system för förtrycker! Precis sin i Turkiet!

Ursäkta stavfelen men jag är rätt så upprörd!

God natt!

Jag är absolut inte för våld, inte på något sätt, under inga villkor!

Det mänskliga livet är absolut det första vi är skyldiga att skydda. Punkt! Inga men!

 

Våld som politisk form är inte heller acceptabelt.

Dödsskjutningen kan på intet sätt rättfärdigas. Jag vill här framföra min djupaste beklagan till pojkens familj.

 

Samtidigt som jag känner en spänning i kroppen.

Ja, det känns spännande med de händelser som pågår i dags läget i Grekland eftersom de visar på att ungdomsrörelsen är fortfarande levande i Europa. Att ungdomar bryr sig och att de har både modet och styrkan att säga ifrån när fel begås, när kränkningar av de mänskliga rättigheterna sker, när de folkvalda inte längre lyssnar.

 Jag tror att EU kan göra mycket för att bättra ungdomars situation i Europa. Det behövs bland annat riktade insatser för att ungdomar i Europa ska kunna aktivare ta del av den politiska processen till exempel. Vidare skulle ungdomar ha en egen ambassadör i Kommissionen som bevakar politiska frågor utifrån ett ungdomsperspektiv. Man kan även göra det lättare att plugga i EU utan att för den delen behöva förlora ett år. Ja, det finns ett och annat man skulle kunna göra på EU:nivå.  

Demokrati är en process. Den måste ständigt återerövras. Inget får tas för givet.

Därför är det så himla viktigt att vi nyttjar vår rätt att rösta, därför är det så viktigt med politiskt engagemang.  Det åligger den yngre generationen ett särskilt ansvar, även om det inte är alltid rätt med dagens politiska strukturer.

 

Jag tycker att händelserna i Grekland, de politiska ungdomsförbundens arbete hemma i Sverige, jag kan här enbart utgå från CUF, är värt att noteras. Därför tycker jag också att Ungdomsstyrelsen bör se över sina regler om finansiering av de politiska ungdomsförbunden. Att underlätta för ungdomsförbunden i deras arbete skulle vara samhällets signal på att de är välkomna i samhällets debatt. Det skulle sända signalen om att engagemang lönar sig. Än viktigare är att visa genom ökat stöd till de politiska och andra ungdomsförbunden att det går att få till förändringar utan att behöva genomföra en statskupp eller ta till våld.

 

Jag ser en stark koppling mellan statens stöd till ungdomsrörelsen generellt ,vilket borde vara självklart, och ungdomars vilja att engagera sig. Ungdomar vill engagera sig, ett är säkert. Det återstår att se om staten tillåter detta engagemang, om etablerade politiker tänker lyssna. Annars, blir det väl som i Grekland – ungdomar tar saker i egna händer.

 

Vad himla roligt det har varit ikväll!

Ikväll hade vi vårt första möte, the dream team, team Abir i Bryssel! Det var bara så intressant, så informativt, så motiverande, så himla ROLIGT!

Många många ideer, goda och kloka ideer, kom fram. Sånt kompetent gäng!

Men det behövs flera!

Flera som tror på allas lika värde, fler som inte för nåt i världen skulle tillåta sig att likställa en människa verken med en häst eller ko, fler som tror på att vi alla föds lika och fria. Fler som vill se Europa riva murarna och bygga broar. Fler som istället för att gnälla och rösta på SD faktiskt tar tag i sina liv. Fler som inte fallit offer för förra regeringars politik för att förpassa människor. Vi behöver bli fler! Fler som tror på att demokratin i grunden handlar om allas lika värde! Allas lika rätt! Vi måste bli fler!

De här valen blir avgörande. Man kan inte sitta hemma och tro att allt ordna sig. Vi måste visa, på det bestämdaste, att organisationer som inte tror alla människor är lika värda är inte välkomna verken i vårt land Sverige eller i ditt och mitt Europa! Det var det som hände i nazi Tyskland - det var de godas tysthet som lät de inskränkta krafterna segra! Det var likgiltigheten!

Vi måste återta vår  blå-gula flaggan, vi måste återta vår nationalsång, vi måste återta vår folkkultur! Vi måste känna stolthet utan att för den delen förkasta det som vi inte är vana vid!

Du måste ta ditt ansvar! Det finns hopp om en bättre framtid, men vi måste alla göra vår lilla bit för att nå dit. Energiomställning för att spara på vår natur och rädda vårt klimat, reagera på det som är orätt, hjälpa tanten över gatan, ser vi ett barn som mobbas måste vi stoppa det även om det barnet inte är ditt eller mitt, ser vi nån gråta på t-bannan måste vi komma fram och fråga hur det är, även om vi blir avsnästa, det viktiga är att vi ser våra medmänniskor och inte att de accepterar vår hjälp... de kanske accepterar senare, men det viktigaste är att man reagerar!

I ett sådant samhälle finns det inte plats för trånsynta och inskränkta människor som gärna åker till Spanien på solsemster men har svårt att se spanjorer i Sverige, som faktiskt jobbar och betalar av sina skattemedel för den gemensamma välfärden. Som hellre ser på medan människor dödas av svält och krig än att räcka en hjälpande hand. Är det verkligen det Sverige, ditt och mitt Sverige, som vi vill överlämna till våra barn?

Kryssa Abir i Europaparlamentsvalet - jag ska göra mitt yttersta, det har Du mitt ord på, för att inte låta Europa eller vårt Sverige bli en fästning!

Bort med murarna! De geografiska och mentala!

Varför bör Riksdagen rösta ja till morgondagens omröstning om Lissabon?

1. Varför inte folkomröstning och varför ska riksdagen rösta trots att andra länder röstat nej?

Detta är ett vanligt fördrag, internationellt avtal vilket inte i sig innebär grundlagsförändringar. Detta  har riksdagens Konstitutions Utskott klargjort. Därför ligger omröstningen på detta fördrag inom ramen för riksdagens kompetenskatalog. Våra riksdagsledamöter är faktiskt folkvalda, de kom inte till den svenska riksdagen med ett rymdskepp från planeten Mars, utan de var föremål för granskning och medborgare röstade på dem.

Tänk er riksdagsvalet. vallokalen har öppet från kl. 8 till kl. 20. Enligt statistiken har 78 % av medborgarna redan röstat färdigt kl.13.00 och man vet vad utfallet kommet att bli. Är det då rimligt att stänga vallokalen då? Är det inte en demokratisk rättighet att få säga sin mening trots att de flesta redan röstat? Så är det också med Sveriges fall. Även om Irland har sagt nej, så betyder inte det att det inte lönar sig att visa vad man tycker. Därför bör man verken senarlägga eller helt bortse från omröstningen imorgon!

2. Vad är det man röster nej till?

Jo, man röster nej till Lissabon fördraget vilket per automatik innebär ett ja till Nice fördraget. Vi har de två alternativen att välja på. Nice fördraget och Amster och alla andra städers namn utgör ett lapptäcke av olika regleringar för hur EU ska styras. Det är inget sammanhängande dokument som på tydligt sätt visar vad som gäller.

Lissabon fördraget å andra sidan är ett sammanhängande regelverk som är tydligt och klart.

3. Lissabon fördraget innebär större demokrati!

I och med att Europaparlamentet får större inflytande får även befolkningen större inflytande. Parlamentet får en mer jämbördig ställning med rådet, vilket ger Europaparlamentet mer muskler.

4. Beslutsfattandet blir effektivare. Ett land kan inte bromsa hela processer längre! Detta i sig kräver ett utomordentligt förarbete för att få alla med sig på tåget för att uppnå en samstämighet, samtidigt som ett land kan inte dra på saker och ting i all evighet.

Beslutsfattandet blir mer transperant. Eftersom både parlamentet och media ges större insyn, blir minister rådets möten öppna(det har vi Sverige att tacka för!)

5. En stark enad röst i utrikespolitiken!

Äntligen! Nu kan EU på riktigt ta på sig ledartröjan och agera i de behövandes intressen och som ett alterntiv till både FN och USA. Samtidigt som utrikespolitiken fortsätter att vara en mellanstatlig angelägenhet, så att inget land kan tvingas till att ta ett ställningstagande om det inte så vill. Likaså gäller säkerhets- och försvarspolitiken där vi har ett solidariskt ansvar för EU:s medlemsländer att ställa upp i fall ett land blir angripet. Men det fortsätter att vara ett mellanstatligt arbete och beslutet om hur till vida den enskilda medlemsstaten vill sända sin trupper eller ej är fortsättningsvis ett nationellt beslut.

6. Starkare och djupare samarbete!

Frågor som gränsöverskridande brottslighet, narkotikasmuggling, människohandel, miljö- och klimatproblem blir lättare och fatta beslut om i och med Lissabon fördraget.

7. Rättighetsstadgan införlivas och blir juridiskt bindande!

8. För att kompensera den effektivitet som Lissabon fördraget innebär har fler möjligheter öppnats upp för medborgarna att påverka, till exempel medborgarinitiativ där Europas medborgare kan komma sig samman och få igenom sina synpunkter.

9. Smalare och Vassare!

Smalare blir EU genom Lissabon fördraget, eftersom frågor som utbildning, kultur, jakt, fiske, jämställdhet fortsatt är under den nationella lagstiftningen, men man lägger grunden till ett fördjupat samarbete där vi kan lära av varandra utan att behöva göra exakt likadant.

Vassare genom till exempel effektivare beslutsfattande process och en starkare röst på den globala arenan, samt utvidningspolitiken - som ger EU mer muskler för att kunna klara av att fler stater kan inneslutas av den europeiska gemenskapen. Migrations- och asylpolitiken förbättras, mycket på grund av att Sverige är ett föregångsland i Europa.

10. EU började som ett fredsprojekt, för att skapa fred och undvika krig skapades en gemensam arena för dialog och diskussion. Demokratiska länder krigar inte med varandra, länder som handlar med varandra krigar inte heller, därför kan EU fortfarnade vara ett verktyg för att skapa både fred på kontitenten och balans i världspolitiken gentemot USA och det trötta men nödvändiga FN. EU behövs! Lissabon fördraget gör det starkare, effektivare och mer öppet!

Centerpartiet är för Lissabon fördraget. I alla fall de flesta i partiet. Jag hör till denna grupp.

Jag tycker att debatten om storleken på gurkor och jordgubbarna är ganska färglös sådan. Det vi behöver prata mer om är vilka värderingar står EU för! Hur kan vi få fler länder att bli demokratiska? Vad kan vi bidra till världen? Jag tycker att det är en högst osolidarisk och självisk diskussion som förs av nej sägarna till EU, där man försöker sprida rädsla för andra människor. Vad skiljer en bonde i Värmland från en bonde i Normandie? Eller Plovdiv i Bulgarien? Eller en stadsbo i Berlin från en stadsbo i Rom eller Stockholm? Egentligen? Vad är vi rädda för? Vi är ju alla människor och vi har drömmar! Vi alla, oavsett hudfärg eller medborgarskap, religion eller sexuell läggning, kön eller gender - vi kan alla bidra till vår gemensamma utveckling! Kan inte klara oss utan varandra! Lissabonfördraget är ett steg i denna riktningen. Lissabonfördraget är inte hela riktningen, men det är ett steg framåt som bör utvecklas och ständigt revideras. Om alla vi är vakna och rädda om demokratin kommer vi aldrig - gemensamt - att tillåta skapandet av en stark centralmakt på bekostnad av det egna självbestämmandet. Och så har det alltid varit med demokratin - den måste ständigt återeröveras! Den kan aldrig tas för givet! Den är aldrig färdigt byggd!

Sverige kan! Sverige kan påverka utvecklingen! Förminska inte för Guds skull det svenska förtroendekapitalet på den europeiska och internationella arenan, inte heller det som de före oss och vi har åstadkommit. Vi kan! Vi måste våga drömma! Vi måste våga LEDA! Genom att själva vara ett föregångare!

Nu är det offentligt!

Jag står som 3:ea på Centerpartiets EU-lista!

Vilken heder! Den stolthet och den glädje jag känner över valberedningens förslag är oerhört stora.

Jag lyfter på hatten för valberedningens mod och insikt!

Mod för att de vågar just placera en Abir så högt på listan. Insikt för att politiken måste omfatta alla människor som lever i vårt Sverige.

Det ska bli så himla roligt att få kampanja och tillsammans med centerpartister och andra Europa-vänner och även motståndare över hela landet forma EU:s kommande politik.

Många tankar är det som far igenom mitt huvud när jag fick beskedet. Min första tanke gick till min avlidne farbror, Majid, som dödades av den diktatoriska regimen i Irak 1984 p.g.a hans kamp för friheten, mot diktaturen.

 

Farbror Majid, jag hoppas Du känner stolthet över mig, över mitt arbete, över mitt engagemang. Jag hoppas Du känner glädje över den människa jag har blivit. Jag vet att Du fanns där för mig under mina första år, Du tog hand om vår familj, betalade pappas skulder för att han var tvungen att fly, Du kunde inte gifta dig och skapa din egen familj p.g.a regimens förföljelse. Jag hoppas innerligt att Du vet att allt Du gjort för oss har påverkat mig och bidragit till vad vi är idag. Din ande kommer alltid att vila över mig och min familj. Din godhet, din varma själ, din förmåga att alltid se den lilla människan i de stora sammanhangen, din osjälviskhet kommer att vara min förebild! Det lovar jag!

 

Ok gott folk! Låt oss påbörja ett mycket intressant arbete med att få de 18(eller 19) som kommer att representera Sverige och dess mångfald i Europa!

Alla som vill hjälpa till är hjärtligt välkomna! Jag är idel öra!

   http://www.centerpartiet.se/defaultnormal.aspx?id=66968

Jag blev så himla glad idag när jag såg på nyheterna att EU parlamentet godkände den svenska kompromisslösningen gällande klimatpaketet. Nu var det första slaget om det europeiska klimatförbättringsarbetet! Efter allt jobb som Lena Ek, hennes medarbetare och självklart andra miljövänner i det europeiska parlanetet, så har man tagit det första steget i tusen mils resan mot minskade utsläpp, den verkliga förutsättningen för att klimatet ska sluta försämras.

Heja på er!

Jag kände sådan stolthet! På grund av flera anledningar:

1. Lena Ek är centerpartist

2. Hon är en kvinna i en mansdominerad verksamhet

3. Hon tog själv initiativet till klimatpaketet

4. Hon kämpar för miljön

5. och inte minst, hon är svensk. Det känns så bra att Sverige kan göra skillnad!

Så, till alla nej-sägare till EU: In your face! Sverige kan visst göra skillnad och Sverige, vårt land, kan göra mycket för världen!