Skönt!

Äntligen fick vi tag på biljetter och imorgon åker vi! känns så enormt skönt att få kunna åka dit, tillsammans med familjen, till den stora familjen.

i denna sorgfyllda stund, är det dig, älskade farfar, jag tänker på.

Jag hoppas att du kan förlåta mig för att jag inte fanns vid din sida när livet bestämde sig för att lämna dig, jag hoppas du vill vara vid min sida så länge jag lever, jag hoppas jag kan göra dig stolt!

jag vet att just nu håller min far och mina farbröder och fastrar på att sätta ner dig i jorden, i Najaf, jag pratade precis med pappa... mamma pratar just nu med min faster som alltid skött om farfar... mamma frågar: vem kommer att välkomna oss vid bron? hur kunde Lejonet dö?

i alla fall, nu är jag på väg till mitt kära Irak.

det blir nog inga inlägg här på ett tag, men ska försöka skriva nåt från Irak...