Jäpp, nu har filmen visats. jag känner: pust! äntligen!

trodde aldrig att jag skulle vart så himla nervös över en film även om den var gjort av folke ryden. är det nåt jag känt för folke så är det tillit till hans proffisionalism.

många tankar, många känslor for runt runt medan jag tittade på dokumentären. visste nog inte riktigt vad jag skulle gjort av med allt som pågick i kropp, hjärta och själ. en tanke som konstant fanns med, eller kanske två tre för den delen, är att den här filmen borde ha handlat om min far, Abid Faisal Alsahlani. Inte om mig! Det är han som jobbat och det är han som finns kvar i Bagdad. Det var han som blev fängslad i Abu Ghraib och torterad varje kväll, inte jag. Det är nog han som är hjälten, om det nu det finns nån hjälte.

Det fick mig att bli arg, arg på svensk media. eftersom min far bryter, ganska mycket, på svenska så tycker svensk media att han är svår att arbeta med medialt. det har varit mycket lättare för en utländsk tjej som kan rätt så bra svenska att vara den som mediafokus legat på. så, trots att det är han som har den djupaste kunskapen och som kanske kunnat förmedla den bästa kunskapen och analyserna, så är det jag som får framträda. det tycker jag är orättvist... det fick mig att bli arg! så, fy skäms svensk media!

den andra tanken som funnits där hela tiden var: Men det här är ju inte hela mitt liv i Irak! Det finns så mycket mer! varför är det så himla viktigt med att jag bär vapen? är det inte viktigare med mitt andra budskap?

den tredje tanken som for runt i hjärnan var: Har jag svikit? har jag gett upp? varför envisades jag inte med att stanna? varför lyssnade jag på min far, mina släktningar och mina medarbetare? gav jag efter för motståndarna?

man ser mig i filmen titta med minst sagt ogillande på den andra kvinnan, hon som är helt beslöjad. rösten i filmen säger att: Abir vill inte öppet konfrontera Jinan. det som inte sägs är varför! hade jag nog börjat säga nåt så hade jag nog till slut börjat skrika! det som inte framkommer i filmen är de 6 checkpoints jag måste gå igenom och bli muddrad på för att komma till inspelningsplatsen, eftersom det var för farligt för de andra att komma utanför den gröna zonen och bli filmade, det som inte framgick av filmen är det faktum att jag hade fått åka fram och tillbaka för att hämta det svenska tv-teamet och ytterligare bli muddrad på och gå igenom dessa förbaskade checkpoints. allt detta, för att sedan bli bemött av den irakiska parlamentariskan som inte ens tar en i handen och hälsar! allt detta för att den irakiska folkvalde inte ens vill titta åt en annan irakisk kvinnas håll så som om jag pesten!

jag är kanske pesten! men hellre är jag det än en irakisk parlamentariker av Jinans sort! länge leve demokratin och de folkvalda!!!!!!

jag skulle aldrig bränna en slöja! jag skulle aldrig ta på mig en! det handlar inte om slöjan, det har aldrig gjort. de som försöker få debatten att kretsa kring kläderna är bra ytliga! det handlar om förhållningssättet, det handlar om grundvärderna, det handlar om beteenden och attityder. synsättet på kvinnan som en varelse som ska behaga mannen, en varelse vars främsta uppgift är att göra mannen lycklig, en kvinna måste använda sig av sin list för att få igenom det  som känns rätt för henne. mannen behöver inte rättfärdiga nåt. det räcker med att han är MAN!

en sak märkte jag i filmen, när Jinan har nån slags föresläsning för en publik sitter alla män, killar och pojkar längst fram. kvinnor, tjejer och flickor sitter längst bak utmed väggarna. jag kände igen en av kvinnorna som är läkare, med andra ord väldigt högt utbildad kvinna, men det spelade ingen roll! bara för att pojken tillhör det manliga könet får han sitta på första parkett och bara för att läkaren tillhör det kvinnliga könet får hon sitta längst bak!

nää, jag är nog lite arg, känner jag!

kom att tänka på ett citat av Bart Simpson:

- Om djur inte ska ätas, varför är de gjorda av mat?

Den ytterst generösa irakiska kvinnliga parlamentledamoten säger till slut att liberala kvinnor har RÄTT att klä sig som de vill men att även muslimska kvinnor har rätt till sin klädsel. det roliga bara är att kvinnor som inte bär släja diskuterar aldrig beslöjade kvinnors klädsel, det spelar liksom ingen roll. medan kvinnor med slöja ska hela tiden älta detta med obeslöjade kvinnor och de till och med intar vissa ställningstaganden för att en kvinna inte bär slöja... i vissa delar av irak används det som en förevändning för att döda kvinnorna! på så sätt statuerar de ett exempel... döda, förinta allt som är oliktänkande. och häri ligger problemet med ALLA religioner! de som inte gör som vi, vi som vet exakt hur Gud vill ha det eftersom vi är bäst lämpade att utläsa det som står i de heliga skrifterna - självklart alltid är dessa vi enbart män - och kan tolka Gud vilja och omsätta den i verkligheten, ja, då ska vi straffa er! antingen genom att döda, utplåna, anlägga med högre skatter, ockupera och bygga bosättningar, fara på korståg, stena till döds.... ja, sätten är många!

filmen fick mig att känna mig utelämnad. avskalad. men jag ångrar inte min ärlighet, inte för 1 sekund.

känner att jag börjar bli förkyld, utmed axlarna gör det j-ligt ont. har redan drämt i mig två alvedon. måste slutföra en artikel på jobbet imorgon.... ja, det är väl bäst att gå och lägga sig nu.

återigen vill jag understryka. jag har inga som helst problem med religioner, det är ens givna rätt att tro, men samtidigt att det ens givna rätt att välja sitt eget liv även om det strider mot alla regler och likförbaskad få samma jämlika chans i livet och lika stor rätt till frihet, värdighet och respekt! Det liksom följer med i paketet när vi blir människor!

 

Erik

21 mars 2008 16:24

Vad hände med storbokstav efter punkt? Du borde lära dig skriva först och sen arbeta för "demokrati i Irak".

 

Drowsy

22 mars 2008 12:10

"Abir vill inte öppet konfrontera Jinan. det som inte sägs är varför!" Jag förstod på en gång varför, du såg jävligt arg ut. Och ibland är det bättre att hålla käften än att skrika ;) Man blir inte tagen så seriöst då - speciellt inte av kvinnor som Jinan.

Jag vill tacka dig för att du var med i dokumentären. Jag såg den av en slump när jag var ledig och tittade på teve. Jag har inte ägnat så mycket uppmärksamhet åt kriget i Irak efter invasionen 2003 då jag demonstrerade och inte trodde att USA kunde vara så dumma att de gjorde tvärt emot vad flera miljoner demonstranter runt om i världen tyckte.

Förstår att man känner sig utelämnad när man är med i tv. Men jag är väldigt glad att du var med. Tack Abir! Du har öppnat mina ögon lite mer för kvinnornas villkor i Irak.

http://drowsy.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan!Nu har jag börjat blogga på www.abir.se Välkomna!   Abir ...

Det räcker inte längre med maktskifte! Var idag och lyssnade på Maud om värderingsskifte på Liberala gruppen. Från sossifiering till liberalisering Från centralism till federalism Från grått till grönt Från bidragsberoende till bidragande Från statl...

Idag har jag besökt flera gymnasieskolor. Det har varit jätteintressant för min del med. Jag vet inte hur intressant ungdomarna tyckte det var att lyssna på mig medan jag talade om hur det är att bygga demokrati i Irak och vad som krävs för att demok...

Ja, nu är Kommundagarna på Gotland över!  Ville inte riktigt att de skulle ta slut, men det är alltid det dilemmat vi har. I enterpartiet har vi så himla roligt tillsammans att man vill inte att det ska ta slut. Maud höll ett jäkligt bra tal! Det var...

Wow! Vilken känsla! Centerpartiet är härligt! Även om vi har haft en het debatt och diskussion internt, är vi ett parti! Centerpartiets familj är och förblir en familj! Jag är verkligen peppad och ser fram emot dagens diskussioner och seminarier. ...