Äntligen har min själ landat på Arlanda och tagit sig ut till Botkyrka. Det tog mer än en vecka för min själ att landa hemma i Sverige igen.

Det börjar bli svårare med omställningen märker jag. Jag undrar lite smått om det har med åldern att göra eller är det bara så att jag var mer flexibel? har jag blivit fyrkantig, undrar jag med skräck i hjärtat?

Det har varit en otroligt intressant resa den här gången. I och för sig är alla resor till Irak mycket intressanta. Men den här gången var det väldigt annorlunda.

Jag var mycket friare i min rörelse, man krävde inte att jag ska ha eskort- vakter- med mig överallt jag gick. Vakter brukar inte vara bra att ha om man ska på ett seminarium till exempel. Jag kunde ta taxi, gå på restauranger, dricka färskt pressad juice och äta falafel i gatuköket. Undrar om flugorna som snurrade överallt gjorde falafeln extra god?

Tänk vad lite säkerhet kan göra med ett krigshärjat folk? Människorna log ärliga leenden faktiskt! Barnen var inte rädda för polisen. Irakiska och amerikanska soldater var rent av vänliga och pekade inte med sina k-pistar mot befolkningen.

Men de privata säkerhetsföretagen är fortfarande överhypade, nitiska, rädda.

Många intressanta möten blev det, speciellt med ungdomsparlamentet. Irakiska ungdomar har tagit jättekliv framåt i sina debatter.

valen för de lokala myndigheterna är en rätt så intressant historia. Säller får man nån info från hemsidan och allt måste skötas manuellt, det går liksom inte att förlita sig på nätet. Helt vansinnigt om man frågar mig eftersom valkommission är inte den enklaste myndigheten att komma till.

Men affischer fanns överallt. Olika slogans. Många av dem väldigt traditionella. Svåra att tro på. Många ministrar använder sig av sin position för att kampanja vilket är enligt lag förbjudet. Några av våra kandidater hanmnade på polisstationen för att de hängde upp affischer, vi var tvungna att åka till polisstationen och hämta ut dem. I handen hade vi en beviiljad ansökan om att få hänga upp affischer i bagdad. Efter många om och men fick vi ut dem.

Ja, det var en underbart härlig resa till Irak- igen!