Ingen har nog kunnat, även om så velat, undgå diskussionen om finanskrisen! Jag hade gärna sluppit denna diskussion, jag är ju inte direkt berörd – så mycket pengar på banken har inte jag. Men när varslen började komma, började oron i magen. Även om jag inte heller är direkt berörd, men jag kan bara ana den oro som människor känner när de får reda på varslandet. Hur oviss framtiden blir, hur julstämningen liksom bara försvinner, hur semesterplanerna raseras…. Ja, många planer raseras.

Detta blogginlägg är till för dem!

Jag känner ärligt att regeringens hållning har varit helt tydlig och framåtsyftande. Det görs faktiskt många insatser för att åtgärda den situation som krisen har försatt oss i. bland annat har regeringen skjutit till pengar till arbetsförmedlingen för att kunna snabbt ”fånga” in de som blir utan jobb och påbörja en utbildning eller vidareutbildning. Därav har man även höjt flexibiliteten hos arbetsförmedlingen. Det är inte så hemskt att sadla om och påbörja en ny karriär. Självklart är det inte lätt resa vi har framför oss, men ett värderingsskifte, en förändring från att vänta för att bli räddad till att få makt över sitt liv – det tar tid och det är en resa!

Regeringen satsar vidare på innovation och forskning. Det är ju suveränt för landet, på så sätt hittar vi nya marker och marknader för våra innovationer. Vidare satsar regeringen på företagsutveckling vilket skapar grunden för anställning av de som står utan arbete.

Jag tycker att det är det enda vettiga sättet att bemöta krisen.

Staten och det offentliga kan ju inte köpa upp Volvo. Om nu det står i opinionsmätningarna att sju av tio svenska tycker att staten ska köpa Volvo, så tycker att sju av tio svenska bör i sådana fall köpa sig en Volvobil. Det vore väl det enklaste sättet att rädda Volvo! När Ericsson varslade 60 000 människor fanns det inte ens ett paket med åtgärder för dessa människor, utan man antog att de ska direkt påbörja med a-kassa eller socialbidrag. Det förekom inte samma skrik som det hörs kring bilindustrin. Det finns andra industrier som blommar, energisektorn till exempel! Är det för att de manligt nischade yrkeskategorierna utgör gruppen som stödjer sossarna och därför måste till exempel Metall skrika så högt? Handlar facket om partitillhörighet numera? Jag tror inte att det var meningen….

Regeringen har bedrivit en ansvarsfull ekonomisk politik. Därmed lagt grunden för att vi ska kunna klara av denna finanskris. Sen så ser det faktiskt olika ut på konsumtionsfronten hemma i Sverige och i USA , där man i det senare fallet är ganska van vid att låna för att köpa, medan vi i Sverige sparar för att köpa. Detta enkla, kalla det bondeförnuftet om du vill, förnuftet har visat sig vara det mest hållbara. Det är därför jag tycker det är så himla viktigt att våra barn lär sig i skolan hur man hushåller, speciellt med tanke på försäljningstekniken som utvecklas i raskare takt än vi hinner med.

Samtidigt har man kommit ut med ett väldigt bra hanteringspaket för bankerna, ja vi vet ju hur den diskussionen har sett ut.

Vidare tycker jag, ur ett hälsoperspektiv, att det är väldigt viktigt med delaktighet. Människor måste komma till tals och delta i diskussionerna om deras framtid, företag och arbetsgivare måste öppna upp för dialog med befolkningen på lokal nivå, där även möjliga utvägar och framtidens potentiella utvecklingsmöjligheter diskuteras. Människor som är med mår mycket bättre, även om de vet att det finns en risk för dem att mista jobbet.

Jag tycker faktiskt att företagen måste börja ta större ansvar för sina anställda utifrån krisens utveckling. Även om regeringen ställer upp med åtgärder för att hantera till exempel de som eventuellt blir utan jobb måste ändå företagen på lokal nivå använda sig av de verktyg som regeringen ändå gör tillgängliga. Man bör sluta vänta på att bli matad, här syftar jag på företagen, som fågelungar. Istället måste de bli ivriga bävrar!

Så, gott folk, snåla inte med julklapparna eller julmaten! Framtiden ser ljus ut!