Direktlänk till inlägg 11 februari 2008

Ännu en tung dag!

Av abir alsahlani - 11 februari 2008 16:54

Pappa har åkt tillbaka till Bagdad!

Han åkte igår!

Vi bestämde oss för att inte följa med honom till Arlanda utan vi skulle vara tillsammans så långt det gick inne i stan och sedan skulle han sätta sig på Arlanda expressen, det skulle ju bara ta 20 min ut till Arlanda.

jag åkte in till stan före resten av familjen för att jag skulle köpa en ny datorväska åt min snygging till pappa och en kalender. Väskan var inga större problem att köpa för att vi hade tidigare bestämt vilken han skulle ha. Men det got evigheter att köpa en kalender!!!!

Eftersom jag var så medveten om att han skulle åka tillbaka till Irak, det kändes i hela kroppen att han skulle tillbaka, med den känslan kommer även en rädsla för att det här är kanske den sista gången man möts...

Jag tittade och tittade, bläddrade och vred och vände på alla kalendrar... det verkade som om inget skulle duga! Inget skulle kunna uttrycka min rädsla, min oro, min sorg!

Medan jag tittade på kalendrar lade jag upp en strategi för hur jag ska hantera mina småsyskon, Isabell (9 år) och Majid (10 år). De skulle bli jätteledsna, det blir ju barn när de tvingas skiljas från sina föräldrar.

Den som jag inte hade planerat för var min mor!! Den här gången var hon så nära att kollapsa som en människa kunde bli! Självklart gick hon rak i ryggen så som alla irakiska kvinnor alltid gör oavsett hur ont det gör, självklart kramade hon mina småsyskon med all den ömhet och kärlek en mor ska ge sina barn.... men jag såg i hennes ögon, av de tårar som stannade kvar i hennes ögon, att hon själv skrek! Hon ville också bli hållen! Kramad! Tröstad!

Jag kramade henne, men jag visste innerst inne att det inte hjälpte så mycket! Jag räckte bara inte! Och självklart gör jag inte det! Jag är hennes barn också...

Hon sa att hon var så orlig den här gången, att det inte kändes bra. Försökte påminna henne om när hade det känts bra att pappa åker tillbaka till Irak? Men icke, den här gången kändes det extra "inte bra". 

Barnen blev distraherade, vi tog med dem till en tvålbutik där de fick sniffa på väldoftande tvålar... jag tror att de sniffade så mycket att de till slut blev snurriga!

Jag visste att den första natten utan pappa är alltid den svåraste! Han brukar alltid natta dem... mycket riktigt kom lille bror till mitt rum mitt i natten undrandes var pappa är... och hur förklarar man att pappa hade åkt?


Lägenheten kändes trist, mer trist än vanligt vill säga. Här brukar pappa sitta, det där är hans favvokopp... så här dags brukar han vilja ha té... inte för mycket socker bara i téet...


Jag undrar hur mamma klarade av att somna den här första natten!

Min hjärna snurrade... till alla världsdelar, utan mål, syfte eller mening... den bara gick på spinn... i all oändlighet.... vågade inte ta på en tanke... tanken om att pappa hade åkt!


Jag vet inte om det är känslan av att bli övergiven eller det faktum att han åker till en så pass farlig plats som Bagdad är som gör det hela så hemskt, men hemskt är det i alla fall.


Sen kom måndagen! Jaha, på med det glada lynnet, le och säg god morgon åt alla och fråga hur helgen har varit... om jag blir tillfrågad, ska jag säga hur det är? Kommer nån att förstå? att känna med?

Ännu ett möte.... världen går bredvid och inte stannar den för min skull inte! Bla bla bla... i all oändlighet! Folk dör, vi pratar om hur infon ska bättre flöda.... men är det rimligt att stanna av världen för att folk dör? jag menar här finns det också liv... det måste ju skötas på nåt sätt.... människorna som bor här har ju också rätt till liv...

jäpp, imorgon är det en ny dag! ska klara av kvällen också....

Lejonhjärta.... ja, jag säger ingenting så är ingenting sagt....

 
 
Ingen bild

Ken1

12 februari 2008 00:31

Djupa tankar som kommer på slutet av bloggen...
Kloka är de också.

För egen del så kan jag nog säga att om jag frågat hur din helg varit och fått ett ärligt svar hade jag nog inte kunnat förstå men säkerligen kunnat känna med.
Typiskt nog så var detta en dag då jag inte ens morsade på dig; såg endast ryggen på dig en gång. Förlåt om jag missade nå't viktigt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av abir alsahlani - 4 mars 2009 10:19

Hejsan!Nu har jag börjat blogga på www.abir.se Välkomna!   Abir ...

Av abir alsahlani - 11 februari 2009 17:55

Det räcker inte längre med maktskifte! Var idag och lyssnade på Maud om värderingsskifte på Liberala gruppen. Från sossifiering till liberalisering Från centralism till federalism Från grått till grönt Från bidragsberoende till bidragande Från statl...

Av abir alsahlani - 9 februari 2009 17:43

Idag har jag besökt flera gymnasieskolor. Det har varit jätteintressant för min del med. Jag vet inte hur intressant ungdomarna tyckte det var att lyssna på mig medan jag talade om hur det är att bygga demokrati i Irak och vad som krävs för att demok...

Av abir alsahlani - 7 februari 2009 02:47

Ja, nu är Kommundagarna på Gotland över!  Ville inte riktigt att de skulle ta slut, men det är alltid det dilemmat vi har. I enterpartiet har vi så himla roligt tillsammans att man vill inte att det ska ta slut. Maud höll ett jäkligt bra tal! Det var...

Av abir alsahlani - 6 februari 2009 10:27

Wow! Vilken känsla! Centerpartiet är härligt! Även om vi har haft en het debatt och diskussion internt, är vi ett parti! Centerpartiets familj är och förblir en familj! Jag är verkligen peppad och ser fram emot dagens diskussioner och seminarier. ...

Ovido - Quiz & Flashcards